Dutch Baroque Era Painter, ca.1628-1682 Ruysdael's favorite subjects are simple woodland scenes, similar to those of Everdingen and Hobbema. He is especially noted as a painter of trees, and his rendering of foliage, particularly of oak leaf age, is characterized by the greatest spirit and precision. His views of distant cities, such as that of Haarlem in the possession of the marquess of Bute, and that of Katwijk in the Glasgow Corporation Galleries, clearly indicate the influence of Rembrandt. He frequently painted coast-scenes and sea-pieces, but it is in his rendering of lonely forest glades that we find him at his best. The subjects of certain of his mountain scenes seem to be taken from Norway, and have led to the supposition that he had traveled in that country. We have, however, no record of such a journey, and the works in question are probably merely adaptations from the landscapes of Van Everdingen, whose manner he copied at one period. Only a single architectural subject from his brush is known--an admirable interior of the New Church, Amsterdam. The prevailing hue of his landscapes is a full rich green, which, however, has darkened with time, while a clear grey tone is characteristic of his seapieces. The art of Ruysdael, while it shows little of the scientific knowledge of later landscapists, is sensitive and poetic in sentiment, and direct and skillful in technique. Figures are sparingly introduced into his compositions, and such as occur are believed to be from the pencils of Adriaen van de Velde, Philip Wouwerman, and Jan Lingelbach. Unlike the other great Dutch landscape painters, Ruysdael did not aim at a pictorial record of particular scenes, but he carefully thought out and arranged his compositions, introducing into them an infinite variety of subtle contrasts in the formation of the clouds, the plants and tree forms, and the play of light. He particularly excelled in the painting of cloudscapes which are spanned dome-like over the landscape, and determine the light and shade of the objects. Goethe lauded him as a poet among painters, and his work shows some of the sensibilities the Romantics would later celebrate.  Related Paintings of Jacob van Ruisdael :. | Two Water Mills and an Open Sluice | Landscape with Church and Village | Bentheim Castle | View of Amsterdam | Dune landscape with a rabbit hunt |
Related Artists:
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
Alexander Davis cooper
fl.1837-1888
Luigi Loir
French painter and engraver Luigi Loir (1845-1916).